Diskussion om ämnet

Social misär, utanförskap, integrerade samhällen eller dåliga levnadsvillkor och trasiga familjeförhållanden - detta är vad teorierna jag tagit upp påstår är faktorer som kan spela en stor roll till varför en individ blir kriminell. Resultatet jag fick fram var väldigt likt det teorierna påstod var anledningen till varför individer hamnar i den kriminella världen. Strainteoriens förklaring om att det beror på en samhällsförändring av något slag och kontrollteoriens fokus på sociala relationers betydelse anser jag ha lika stor betydelse för varför någon hamnar i den kriminella banan, i vissa fall har den ena mer betydelse en den andra och vice versa. Vi är alla olika och vi präglas utav våra erfarenheter vi samlar på oss under uppväxten av våra nära och kära men också mycket utav samhället runt omkring oss. Alla personer jag intervjuade växte upp i en lägre klass där resurserna att röra sig med var få. Då de kände att de inte klarade av skolan, när de fick dåliga betyg och ingen hjälp, sökte de sig ännu mer till gatan. Hemma fick de heller ingen hjälp med att klara skolan, inte för att föräldern inte ville att barnet skulle klara skolan utan för att de själva var lågutbildade i dessa fall och inte kunde hjälpa till så mycket som de ville. Detta påverkade då intervjupersonernas liv stort och de gjorde istället det de kände att de kunde - leva ett kriminellt liv. Deras värderingar och normer i område var simpla och de nämnde att de inte kände sig “efterblivna” som de gjort i skolan. Ute på gatan fanns det, i detta fall äldre kriminella, någon som såg något i dem - att de kunde lyckas med något. Enligt mig hör detta väldigt mycket ihop med frågan om utanförskap och vikten av sociala relationer. Här ser vi ett samhälle som inte brytt sig om intervjupersonerna, dock ska det självklart vara intresse från båda parterna, där de blivit utstötta först från skolan och sedan utav det resterande samhället. Alla intervjupersoner nämner att lärarna inte brydde sig om dem och deras betyg samt chans att lyckas i skolan och att det antagligen var på grund av att antalet av dem som fullständigt sket i skolan var väldigt många i områdena de växte upp i vilket kan ha bidragit till ett förlorat hopp å lärarnas vägar. Jag kan däremot tycka att om man tar ett jobb som lärare i en skola som ligger i ett område där ungdomsbrottsligheten och arbetslösheten är högre osv, då skall man väl försöka bidra till en förändring istället för att förlora hoppet om elever. Man ska bekämpa eld med eld!

Jag påstår inte att en knagglig skolgång är den enda anledningen till varför dessa intervjupersoner och många andra individer hamnat i den kriminella banan, utan jag syftar på att detta kan ha varit en bidragande faktor till det. Att alla sex intervjupersoner växte upp i ett hem där kommunikationen inte var den bästa, utan en närvarande och bra fadersfigur, äldre syskon med foten i den kriminella banan och i ett segregerat samhälle är inte en av ren och skär slump. Deras svar på intervjufrågorna var mycket lika men ändå inte. De alla hade sökt sig till gatan och personer med samma bakgrund som också kände sig utstötta av det resterande samhället för att känna en gemenskap och samhörighet till något. Intervjupersonernas förälder de vuxit upp med, mamman, är inte högutbildade och/eller har haft svårt att skaffa ett arbete i Sverige då de anlände och bosatte sig i landet. Intervjupersonerna har även många syskon och bor trångt. Enligt mig finns det så många olika bidragande faktorer som mer eller mindre påverkar en individ till att hamna i den kriminella banan. Att modern, som de vuxit upp med, inte har kunnat skaffat ett jobb eller haft ett lågbetalt arbete har minskat resurserna för personen att röra sig med, då resurserna även skulle fördelas mellan flera syskon. Att vistas i den trånga bostaden utan privatliv en längre period var frustrerande, istället sökte de sig ut på gatorna. Svårigheterna i skolan och hjälpen de inte fick när de ropade i ett segregerat samhälle och utanförskap var fler faktorer som staplades på personerna. Lockandes utav respekt, snabba pengar och droger gjorde att personerna som känt att hoppet var bortom synhåll, såg nu en lucka och möjlighet att lyckas med något - vilket de äldre kriminella personernas liv sågs som ett mål och förebilder. Intervjupersonerna nämnde även i intervjuerna att de hade svårt att hantera känslor, exempelvis att allt blev svart då de blev arga och uttrycka sig fysiskt (våld, slåss) var deras enda sätt att hantera ilskan på. De var även väl medvetna om att det de gjorde eller gör är olagligt, men sedan poängterar de att det inte finns andra möjligheter och vägar för dem att ta i livet. De talar mycket om stress och huvudvärk i den kriminella banan samt att det inte går att leva hela sitt liv på det sättet som de gör. När jag sedan frågade dem vad de hade tänkt att göra i framtiden när deras brottsregister ser ut som det gör, när det var dags att skaffa familj och slå sig till ro, blev de allihopa tystare. Intervjupersonerna sade sedan att det är svårt att ta sig ut, att det oftast slutar med att man dör/blir dödad, men om de överlevde visste de inte vad de skulle göra.

Det finns ingen enkel lösning på detta problem, det gör det verkligen inte. Det finns väldigt många psykiska, fysiska, sociala och samhällsrelaterade faktorer som mer eller mindre kan bidra till ett kriminellt liv och det beror helt på från person till person. Genom dessa intervjuer såg jag att mycket stämde in med de olika teorierna, exempelvis strainteorin och kontrollteorin, och att dessa hänger ihop väldigt mycket med varandra. Vissa personer kanske hamnat i den kriminella banan mestandels på grund av tillhörandet av en lägre klass och utanförskap, andra på grund av sociala kapital och vissa på grund av droger - några på grund av att de blir tvingade, eller allt tillsammans. Det är därför väldigt svårt att säga vad exakt som gör att individer hamnar i den kriminella banan.

Men man kan hålla med om att alla dessa olika faktorer spelar en roll tillsammans, och genom att veta vilka dessa faktorer är och ha kunskap om dem kan man utnyttja det för att minska brottsligheten bland ungdomar - då ungdomsbrottslighet brukar ses som en infart till det kriminella livet. Även om mitt resultat skulle vara mer pålitligt om jag intervjuat ett större antal personer stämde mycket utav deras svar överrens med teorierna men framförallt min egna hypotes om varför ungdomar hamnar i den kriminella banan. Dock skulle resultatet vara mer tillförlitligt om jag intervjuat ett större antal kriminella. Däremot var det två från Uppsala som vuxit upp i olika områden med olika umgängeskretsar, även om de sett likadana ut, och detsamma gäller de två intervjupersonerna från Stockholm och Göteborg.